- Drevenik där vi låg på svaj, och åt på den bästa restaurangen av alla visade sig sedan
- Komiza på ön Vis, där vi låg i en mycket fin (och dyr) gästhamn
- Otok Bisevo där vi ankrade i en vik och sedan tog en utflyktsbåt till Blå Grottan
- Boj på en vik på nordöstra Vis som var proppfull när vi kom vid lunchtid, men det var bara vi och en engelsk Bavaria 44 som låg där över natten, vi blev bjudna på kvällskaffe hos dem och hittade nästan inte vår båt då jag glömt tända ankarlanternan. Det var kolsvart.
- Vis stad där vi ankrade längst in i viken och tog jollen in till kajen för stadsbesök och lite bunkring
- Vik på västra Korcula där vi fått en restaurang rekommenderad, men här bar sjön in för mycket för att ligga hela natten så vi badade och åt lunch innan vi fortsatte till
- Vela Luka på västra Kurcula och det är en av de sämsta hamnar vi någonsin legat i. Vi hyrde en liten bil en dag och såg hela Korcula, något som vi kan rekommendera
- Boj i en vik på norra delen av den lilla ön Scedro mellan Korcula och Hvar, restaurangen som var den näst bästa vi var på under hela seglingen hade tre bojar i viken och tre bord
- Ett raggarvarv i Hvars hamn, men här ville vi inte ligga sjön bar in ordentligt
- ACI Marina Palizana här låg vi två dagar. Sedan tänkte vi gå till Milna på Brac men vädermännen spådde hårda Bora-vindar om någon dag
- Vik på östra Solta istället där vi fått en restaurang rekommenderad. Nästa dag ville vi gå till Drevenik igen men då var vindprognosen hårda Bora-vindar från NO redan nästa dag så vi hoppade den
- Vik söder om Rogoznica där en hyrbåt med otrevliga serber hade spärrat av hela viken, vi prövade att ankra med draggade så vi gick tillbaka till
Marina Kremik två dagar för tidigt. Det var nog rätt beslut för de följande två dagarna blåste det mellan 16-18 m/s inne i marinan. Med båten som bas åkte vi på bilutflykter till bl.a. Split, Marina (orten heter faktiskt så) och Trogir innan vi åkte hem efter 12 dagar med konstant sol och lite vind de första 10 dagarna och alldeles för mycket de sista 2 dagarna.
Marina Kremik, där vi hyrde "vår" Salona 37R |
Blå Grottan, den svarta bergsformationen i vattnet är 6 meter under vattenytan och det är 13 meter djupt |
Men sent på EM hade alla utom vi och en engelsk Bavaria 44 lämnat. Vi fick en mycket trevlig kväll ihop med dem |
Hvar town hamn. Istället för en kvinnlig galjonsfigur var det en minst 3.5 meter lång örn i rostfritt. Vi tog ett raggarvarv i hamnen, men det var lite för rulligt |
Vad kan man säga om Salona 37. Att det är en snabb båt har Salona 37:an Capio bevisat med ett fantastiskt track-record på kappseglingar i Sverige. Med utblåsta dacronsegel seglade hon OK, både högre och fortare än de flesta andra mer cruiserinriktade hyrbåtarna. Kojerna var tillräckligt långa för mig. Ratten alldeles för liten trots att den gick i ett dike. För små genuawinschar. Alldeles för få och för små stuvfack i sittbrunnen. Ganska gott om garderober inne i båten. Finishen i stuvfack och garderober OK. VVS-installationerna hade ganska mycket att önska. Hela skåpet under handfatet på toan var en orgie i slangar så det gick precis att stuva ett par toarullar sedan var det fullt. Snickeriarbetena var väl i klass med båtar från tyska eller franska volymtillverkare. En sak som var helt värdelös var att det inte fanns någon fast monterad bad- och räddningsstege. Det fanns en lös stege som låg i stuvfacket och som skulle sättas i speciella "halbeslag" i sittbrunnsdurken. Var livrädd att tappa den i sjön varje gång jag skruvade fast den i durken.
Den skulle säljas då charterbolaget precis fått 10 nya Salona 38. 6 år som hyrbåt hade definitivt satt sina spår på båten och jag skulle aldrig ens tänka tanken att köpa en begagnad charterbåt eller betala halva båten och få hyresintäkter och ett antal hyresveckor varje år och efter ett visst antal år är båten min. Det är för många som inte kan hantera de stora charterbåtarna. Båtar runt 44-46 fot med 8-10 kojplatser verkar vara den vanligaste storleken och är det någon mer än skepparen som kan segla och hantera båten är det bra… Kul dock att ha gjort det. Kroatien återvänder vi gärna till, men inte helt självklart att vi hyr båt nästa gång.
Den skulle säljas då charterbolaget precis fått 10 nya Salona 38. 6 år som hyrbåt hade definitivt satt sina spår på båten och jag skulle aldrig ens tänka tanken att köpa en begagnad charterbåt eller betala halva båten och få hyresintäkter och ett antal hyresveckor varje år och efter ett visst antal år är båten min. Det är för många som inte kan hantera de stora charterbåtarna. Båtar runt 44-46 fot med 8-10 kojplatser verkar vara den vanligaste storleken och är det någon mer än skepparen som kan segla och hantera båten är det bra… Kul dock att ha gjort det. Kroatien återvänder vi gärna till, men inte helt självklart att vi hyr båt nästa gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar