En blogg om "Medströms" vår X-382, byggd av X-Yachts 2002 och med segelnummer SWE130
Eller kanske egentligen hur man långsamt förvandlar en snabb racer till en kompetent cruiser

söndag 24 maj 2020

Ingen segling till Laesö på Kristiflygare

I år blev det ju ingen segling till Laesö på Kristiflygare. Istället började jag riva lite i ena hörnet på trallen på vår ena uteplats. När jag blev klar hade jag nya balkar och 40 m2 ny trall på plats.

Delar av de nya balkarna. Den extra kraftiga balken till vänster är också bas för skjutdörrarna till uterummet. Balkarna är i NTR/A-kvalitet, kanske lite överkurs då de faktiskt är fria från sanden under med ca 1 cm. 

All trall tillsågad och var 5:e rad fastskruvad så att trallen inte kalvariväg åt något håll. Kvar är ca 1.200 trallskruvar att dra fast samtidigt som avståndet mellan trallen justeras mha ett litet koben.

Måndag 4 maj X-tra speciell i år

Måndag 4 maj är min födelsedag. I år extra speciell då jag - nästan på dagen 34 år efter jag började på Volvo - slutade på Volvo. Och blir pensionär och kanske seglare på heltid, i alla fall mellan april t.o.m. september.

Detta firade vi med at segla t.o.r. Koster. Något vi inte gjort på 23 år.Vi var ensamma i de flesta hamnar och ven ute på sjön. Dock såg vi ganska många norska segelbåtar och även några danska. Vi pratade med några norska besättningar och frågade om karantänen på 14 dagar när de återvänder till Norge. "Vi får väl bo i båten i två veckor" och varianter på det var svaret. De tog ganska lätt på coronakarantänen.

Så det kommer nog bli som vanligt i Bohuslän i sommar, med många norska, danska och tyska båtar. Enda undantaget verkar vara att de svenska båtarna som brukar segla till Norge, Danmark och/eller Tyskland måste stanna i Sverige.
Vitsippor på Ramsö

Trift

Kvarts insprängt i graniten på Ramsö

Bästeplatsen på Ekenäs

Orkide på Sydkoster. En nyckelorkide, men vilken?

Det gula är inte maskrosor, det är Gullvivor på Sydkoster

Fåren på Sydkoster hade blivit släppta i sommarhagen 1 timma tidigare och var väldigt nyfikna och sociala

Hamnen på västsidan av Kalvön

Länsväg O1188 på Kalvön, vilken byggdes som ett "AMS-projekt/nödhjälpsarbete" på 30-talet

Länsväg O1188

Strömsund

Losutkiken på Väderöarna

Var ensamma i Strömsund

Cilla på bryggan i Strömsund

Molnformationer, som senare började bli "blås-moln" så vi gick in till Hunnebo

Sjöfartsverket dök omkring Väderöarna, här bogseras en dykare genom Strömsund

Lilla Kornö

Hunnebostrand
Sandstrand på Ramsö
Hamnen på Ramsö
Hamnen på Ramsö
Hamnen på Resö, vi la till där för att bunkra vatten och mat

Cilla

Lilla Kornö
Ensamma på Smögenbryggan, vi la till och åt lunch på Göstas

fredag 3 april 2020

Premiärtur till Vinga

Det är en tradition att vi går till Vinga på premiärturen. Så också i år. Det ovanliga var att fyra andra segelbåtar också gick dit. Och vänner med sin nya ribbåt, eller gummibåt som vi kallade den :-)

Dock valde vi att lämna Vinga på lördag då vindprognoserna sa kuling från NO och då blir det ryckigt i hamnen. Så efter vi fått upp storseglet på bommer, travarna i mastliket och revlinor på plats gick vi till Styrsö Sandvik. Rätt beslut då det blåste upp till 24 m/s i byarna på natten.

På söndag gick vi till vår Fiskebäck för att hämta våra fasta förtöjningstampar och när vi skulle lämna hamnen på måndag FM så hade vattnet sjunkit med ca 50 cm och det var precis att vi kom ut. Sedan körde vi fast i Hovås också.

Kul och kall helg :-)

Sol och nästan stilla på fredag

Ny sprayhood och sittbrunnstält som Göteborgs Marine och Kapelltekning levererat http://www.kapellteknik.se/ Snyggt. Och nytt bomkapell som undertecknad sytt.

fredag 20 mars 2020

Vårdagjämning och sjösättning

Solsken och ganska kallt, men det är alltid riktigt gott att sjösätta "Medströms". Igår fick jag dessutom ett erbjudande om en ny båtplats i Hovås dit vi stått i kö sedan 2000. Kul. Så nu behöver jag inte åka mellan olika sommar- och vinterhamnar i samband med sjösättning och upptag.

Klar för sjösättning. Den här bilden tog jag igår då det var tänkt att vi skulle sjösätta, men trucken startade inte.

Idag startade dock trucken.

Enda nackdelen med Hovås är att jag inte kan använda centrumlyft

I sitt rätta element. Motorn startade på första försöket.

söndag 15 mars 2020

Sprayhood och sittbrunnstält beställt

Snart är vår nya sprayhood och sittbrunnstält färdigsydd av http://www.kapellteknik.se/ i ljusgrå kapellväv. Parallellt har syverkstan hemma hos oss sytt nytt i samma ljusgråa kapellväv:
  • Nytt storsegelkapell
  • Kapell över övre delen av rattpiedestal
  • Vinklade ryggstöd, som skonar ryggen när man sitter ner och styr. De gör också att rorsmannen kommer närmare ratten
  • Nya genomskinliga dodgers

Nytt storsegelkapell

Nytt storsegelkapell

Ny "hatt" över övre delen av rattpiedestalen

Nya ryggstöd

Nya dodgers (de gamla höll 10 säsonger)

söndag 29 december 2019

Loggivare, skumtomtar & blöjor

Jag är nog inte ensam om att inte gilla att ta in loggivaren för rengöring eller att sätta dit blindpluggen inför upptagning. Det är blindpluggen som sitter i genomföringen på bilden nedan och loggivaren som ligger på durken ovan i bild.

För att mimimera mängden saltvatten inne i båt och kölsvin har jag:
  1. Borrat ett hål med en hålsåg i en röd "Tomte-skums-låda" 
  2. Limmat fast lådan med sikaflex mot skrovet runt genomföringen.
  3. Jag har dessutom tejpat fast lådan mot skrovet, mellan genomföringen och lådan, då sikan inte fäster superstarkt på tomtelådan... Superlim hade kanske varit bättre???
  4. Det vita som ligger ovanför genomföringen är en blöja som är perfekt att linda runt genomföringen när man tar upp loggivaren. Blöjan suger upp det mesta av vattnet.
Då blir det knappt en deciliter att torka upp ur tomte-lådan och inget saltvatten utanför. Det går att använda samma blöja då den kan suga upp mer vatten. Ett paket billiga blöjor från Lidl räcker nästan hur många säsonger som helst... Blöjor kan även användas i kölsvinet eller i stuvfack som är svåra att torka rent.

Röd "skumtomte-låda"limmad och tejpad mot skrov vid genomföringen till loggivaren


Nya tie rods

De befintliga tie-rodden är ett rent helvete att montera och spänna upp. De två första bilderna nedan visar ändbeslaget vilka skall stoppas in i hål i masten efter det att masten är på plats. Och det är jättelätt att tappa in beslaget in i masten. Gör man det är det bara att masta av och plocka ut det innan man kan börja om :-( jag har inte gjort det, men det har varit nära någon gång.

Så mina nya tie-rods är som följer:
  1. Jag satte en öglemutter på vantskruven (M10) och skruvade ihop det så mycket det gick, så att öglan kom så nära däcket som möjligt.
  2. M10 öglemuttrar ersatte de befintliga M10-bultarna i mastfoten.
  3. Sedan splitsade jag två tampar i ren dyneema med en ögla i ena änden och en RF-kaus i den andra, som kommer att vara själva tieroden, som skall hindra att däcket lyfts upp när fallen tightas åt. 
  4. Jag kommer troligen låta dyneematamparna gå på insidan masten och då måste jag borra upp hål i nederkanten av masten där jag plockar ut dyneemaänden med kausen. Det gör jag för att slippa sy ett nytt "fordral" till masten. 
  5. Sedan tar jag en tunnare lina som jag trär genom kausen och öglemuttern i mastfoten omkring 6-8 gånger. Då blir det tillräcklig utväxling för att tighta åt tie-rodden på varje sida. På bilderna är de monterade och upp-tightade för att splitsarna skall sätta sig ordentligt innan vårens påmastning. 
Insidan av beslaget till tie-rodden

Utsidan inklusive bulten till vantskruven. Bultändan skall sedan skruvas fast i vantskruven utan att tappa in hela "paketet" in i masten

M10 öglemuttrar fästa i vanskruvarna till tie-rodden. Efter bilden är tagen har jag skruvat ihop vantskruven med öglemuttern så mycket som det går

M10 öglemuttrar ersatte befintliga M10-bultar i mastfoten och tierodden fästtaglad och uppspänd för att hinna "sätta" sig till våren

Kablarna som går till mastfoten - tre stycken - är mina åskledare i 16 mm2 kabel från förstag, akterstag, mantåg och faktiskt även vanten (kanske lite överkurs då röstjärnen är fästa i balksystemet). Men om vi skulle få ett direktträff av en blixt så hoppas jag att det gör att blixtenergin jordas ut genom kölen och inte genom tiotusentals små hål genom skrovet under vattenlinjen.